1) Atomen består av tre partiklar protoner, neutroner och elektroner. Protoner har en positiv laddning. Neutroner som 

inte har en laddning alls. Elektroner som är fylld med negativ laddning.

2) Protonerna och neutronerna är placerade i atomkärnan. De sitter ihop. Elektronerna åker runt i olika banor runt atomkärnan. 

3) 

4) Varje ämne har en bokstav. Tillex o står för syre. Vid bokstaven o står det antalet protoner, neutroner och 

elektroner. 

5) Det periodiska systemet är en lista med ämnen och hur ämnets atom är. På det periodiska systemet står det hur mycket protoner varje atom har. 

6) Atomen har 7 skal och det yttersta kallas valensskalet som alltid vill ha 8 elektroner.

Skalen kallas k l m n o p q r s t.

7) Valensskalet är det yttersta skalet i alla atomer och vill ha 8 stycken elektroner i det.

Dessa 8 elektroner kallas valenselektroner.

8) På det periodiska systemet om du kollar på en ruta kan du se att det står olika siffror under varandra. Det kallas ordnings tal och visar hur många elektroner det finns i varje skal. 

9) 

10) Det periodiska systemet sorterar grundämnen på antalet protoner och antalet elektroner i valensskalet.

11) En kemisk förening är när ett ämne innehåller atomer från olika grundämnen. Tillex H2O som är vatten. H2 är två väteatomer och O är syre fast ihop med varrandra och bildar ett ämne.

12) 

13) Alla atomer vill ha ett fullt valensskal vilket är 8 elektroner. Valensskalet är alltid det yttersta skalet i atomen.

Alla atomer kan dela elektroner för att ha ett fullt valensskal. Det kallas bindningar.

14) 

15) Skillnaden är hur många elektroner delas. 

16) 

17) När ämnet är fast så är atomerna fast vid varrandra och har en plats i kärnan. När ämnet är i flytande form 

Så åker atomerna runt varrandra och har inte en bestämd plats. Men De håller sig ihop. När ämnet är i gasform så åker atomerna över allt. De hållersig inte ihop .

18) En smältpunkt är en temperatur där ett ämne i fast form smälts. Det finns olika smältpunkter i olika ämnen.

En kokpunkt är en temperatur som gör ett flytande ämne till gasform.

19) När ett ämne smälter så blir det från fast form till flytande. Ett ämne smärlter vid en smältpunkt vilken är en viss temperatur. När en ämne kokar (förgångning) så blir det ämnet gasform. Varje ämne har en kokpunkt. 

När ett ämne i gasform kondenseras blir det till flytande form. Det flytande droppar ner. 

När ett ämne stelnar så blir det från flytande form till fast form. 

20) En blandning är när ett ämne är blandat med ett annat ämne och ett rent ämne är inte blandat med något annat ämne. Det finns ämnen som inte går och blanda med andra.

21) En homogen blandning gör att det inte går och se de olika ämnen. Tillexempel om du blandar salt med vatten så löser sig salten. En heterogen blandning är när du blandar två ämnen och båda syns alltså inte löser sig i varrandra.

22) En lösning är när man blandar ett ämne med ett annat så löser sig det första ämnet. Alltså det syns inte mer.

Men vissa ämnen kan inte lösa sig i ett annat så när man försöker blanda så flyter det ämnet som du försökte blanda upp eller ner i botten.

23) En omättad lösning är när ett ämne är löst i en vätska och inte är förmycket. Men när det blir för mycket ämne så blir det en mättad lösning. Ämnen åker ner på botten.

24) Emolusioner är när två vätskor inte kan lösa sig i varandra. När man försöker blanda dem så bildas droppar av en av vätskorna. En vätska är på botten medan den andra är uppe.

25) En legering är när man smälter och blandar olika metaller och bildar en ny metall. Metallerna får nya egenskaper. En ny kok och smältpunkt. Det blir rostfri.

26) Sedmentering är ett sätt att göra vatten (eller någon annat vätska) rent. Om du låter smutsigt vatten stå länge så kommer smutset att sjunka ner på botten.

27)

28) 

1) Det finns olika ämnen som kan vara fast flytande och gas. Ett bra exempel är vatten.

När ämnet är fast så är alla atomer fast vid varrandra. Ämnet rör inte på sig. När vatten är fruset så blir det is och då är vatten fast. När ett ämne är flytande som vatten när det är vanligt så är atomerna utsprida i kärnan och inte fast i varrandra. Tillexempel när det blir 0 eller mer grader så blir iset vatten. Det smälter. Gas bildas när ämnet kokar.

Tillexempel när man kokar vatten så bildas ånga som är gasform.

2) Järn har kokpunkten 2750 grader och smältpunkten är 1535 grader.

Vatten har kokpunkten 100 grader och smältpunkten 0 grader.

Kväve har kokpunkten 196 grader och smältpunkten är 210 grader.

Varje ämne har ett olikt kokpunkten och smältpunkter.

3) 

4) Man kan lukta, smaka, känna på ämnen. Men det finns större risk att smaka än att lukta och känna.

Ibland kan ämnet vara giftigt  

Onsdagens frågor

1) Ett rent ämne är när ämnet inte är blandat med ett annat ämne. Det är rent. Och smaken ändras när man blandar så smaken är en skillnad. Men en blandning är när två ämnen är ihop. Det är inte rent.

2) Den homogena blandningen är när man blandar ett ämne med ett annat och det löser sig så man inte kan se ämnet. Som salt och vatten. När man blandar salt i vatten så löser saltet sig. Men hetrogena blandningen så kan man se de olika ämnen. När man blandar kakao med vatten så ser man att kakaoet inte löser sig.

3) En lösning är en blandning där ett ämne löser sig i ett annat. Skillnaden i lösningar är att när ämnen löser sig så blir det genomskinligt. Ämnet som löstes syns inte mer. En slammning är när man blandar två ämnen men ett

ämne inte löser sig. Partiklarna syns och flyter runt i vattnet. Det är ej genomskinligt och ändrar ofta färg. 

4) En omättad lösning är när ett ämne är löst i en vätska och inte är förmycket. Men när det blir för mycket ämne så blir det en mättad lösning. Ämnen åker ner på botten.

5) Emolusioner är när två vätskor inte kan lösa sig i varandra. När man försöker blanda dem så bildas droppar av en av vätskorna. En vätska är på botten medan den andra är uppe.

6) En legering är när man smälter och blandar olika metaller och bildar en ny metall. Metallerna får nya egenskaper. En ny kok och smältpunkt. Det blir rostfri.

1) Ett grundämne är de ämnen som oftast verktyg och saker är gjorda av. 

Grundämnen är byggda av atomer.

2)

3) En atom består av protoner, neutroner, elektroner. En proton är fylld med positiv laddning och finns i kärnan. En neutron är inte alls laddad och finns i kärnan med protonen.

4) Valensskalet är det yttersta skalet i en atom. Valenskalet får plats med max 8 elektroner.

5) Alla atomer vill ha ett fullt valensskal.

1. Organeller är de inre delarna i växtcellen. Varje organell har en uppgift i växtcellen. Som organ i människan :).

2. I växtcellen finns bara dessa organeller: vakoulen som vatten lagras i, Kloroplaster där det finns klorofyller och där fotosyntesen sker, cellvägar som fungerar som en skelett. 

3. I djur och växtcellerna finns cellplasma där organellerna flyter runt i cellen. Cellkärnan som bestämmer vad cellen gör. Lysosomer som är cellens återvinningsstation. Mitokondrier är det i cellen som producerar energi.

4. Cellens dna förvaras i cellkärnan. Cellkärnan bestämmer vad cellen ska göra. 

5. Cellen har mitokondrier och lysosomer för att producera energi och allt det. Lysosomer är återvinningstationen i cellen. Den återvinner olika ämnen i cellen. Mitokondrier producerar energi i cellen. 

6. I cellen bevaras klorofyllet i kloroplasterna. I kloroplasterna sker fotosyntesen.

7. Cellplasma behövs. För att cellplasman innehåller ämnen som organellerna behöver.

8. Kloroplasterna finns bara i växtcellen. Utan kloroplaster så kan inte fotosyntesen ske. För att klorrofyllet bevaras i dem. Och hela växten behöver klorrofyllet men utan klorofyll så dör växten. 

9. Vakuolen tar en stor plats i växtcellen. I vakuolen bevaras vatten. Det är som en balong. Vakuolen håller växten stabil. 

10. H2O som är vatten. CO2 som är koldioxid. C6H12O6 som är druvsocker. 

11. H2O (VATTEN) + CO2 (KOLDIOXID) + SOLENERGI = O2 (SYRE) + C6H12O6 (DRUVSOCKER).

12. O2 (SYRE) + C6H12O6 (DRUVSOCKER) = CO2 (KOLDIOXID + H2O (SYRE) + ENERGI.

14. På hösten så börjar träden förbereda sig inför vintern. Så trädet fäller sina löv. Men innan de fäller löven så suger de in klorrofyllet som trädet behöver. Det är därför löven blir gula.

Cellkärna

En cellkärna är det i en cell. I kärnan finns arvmassa som bestämmer vad som händer i cellen.

Cellvägg

Cellväggen finns på växtcellen. Cellväggen är uppbyggd av cellulosa. Den är hård och fungerar som ett skelett.

Cellplasma

Cellplasma är lös vätska. I plasman finns lösa ämnen också. 

Kloroplaster

Kloroplaster är uppbyggda av membran och finns bara i plastcellerna. Det sker fotosynter i kloroplaster.

Vakuol

Vakuol är som en ballong i växtcellen. Vakuol fylls med vatten och det gör att växten kan stå upp. Men om den tappar vatten så slokar växten.

Cellmembranet

Cellmembranet är som ett skydd. Den släpper in vissa ämnen i cellen och stoppar andra.

Endoplasmatiskt nätverk

Endoplasmatiska Nätverket är den inre transportnätet i cellen.

Löv

När hösten kommer så börjar löven falla av träden. Löven ändrar färg och tillslut ramlar av. Löven ändrar färg pågrund av att klorofyllet sugs in i trädet. Det ändrar färg på löven. Det är klorofyllet som gör löven gröna. Men när klorofyllet sugs in i trädet så ser man de gula och röda ämnen på lövet. Löven faller under höster för att träden ska förbereda sig för vinter. I vintern är marken frusen och då blir det svårare för trädets rötter att få vatten. När träden faller sina löv så behåller trädet mycket vatten. Löven behöver mycket vatten vilket trädet också behöver så det är därför löven faller. 

Det är som att träden förbereder sig. Innan det är det då klorofyllet sugs in i trädet. Trädet klarar inte sig utan klorrofyllet så det är därför det sugs in.

Gula löv

Det är karotenoider som gör löven gula. Det är samma ämne som ger moroten dess färg. 

Detta färämnet finns i löven hela sommaren. Men syns inte på grund av klorofyllen.

Men när klorofyllet sugs in i trädet så är karetenoider kvar vilken gör att löven blir gula.

Röda löv

Den röda färgen på löv kommer ifrån ett färgämne som kallas antocyaniner. Det bildas på hösten i bladcellernas hålrum. Anto cyanin finns också i blåbär och vinbär. Det är antocyanin som gör att vinets färg är rött.

Eko

Eko är när ljudvågor slår på ett föremål och reflekterar. Oftast när ljud börjar eka så kan du höra det flera gånger.

Oftast börjar ljud eka i rum utan möbler. På berg då ljudvågorna träffar berget så stutsar ljudvågorna. 

För att ljud ska reflektera så måste ljudvågorna stutsa mot en platt yta. Eko brukar uppstå i kalla områden som berg.

Det är lätt att höra ett eko vid bergväggar. Ekot hörs lite svagare och lite otydligare. 

Ekolod

Ekolod är när en båt bildar ljudvågor som reflekteras på botten och går upp på båten igen. 

Ibland används ekolod för att fiska i stora båtar. Ekolod används också för att räkna avståndet melan båten och botten. Det gör man genom att räkna hastigheten när ljudet går ner till båten och stutsar upp.

Dopplereffekten

Dopplereffekten uppstår när en ljudkälla rör sig. Dopplereffekten är när ljudkällan passerar ljudvågorna. T.ex när en ambulans passerar dig så låter det på ett annat sätt för då hör du en lägre frekvens.

Detta funkar även med andra ljudkällor.

Resonans 

Resonans är när något som vibrerar leds vidare. Om jag slår på något så vibrerar det. Men om jag sätter Det på något

Så vibreras den saken vilken fångar mer luftmolekyler vilket bildar mer ljudvågor. Om jag tar en sträng av en gitarr

och slår på den så vibrerar den. Men ytan på den är liten så den Slår inte många luftmolekyler. Men om jag sätter strängen på gitaren så kommer hela gitarrlådan vibrera. Och ytan på på Gitarrlådan är stor så den slår på mer luftmolekyler vilket bildar mer ljudvågor. Eller om jag slår på en stämgaffel så vibrerar den. Men den träffar inte så många luftmolekyler så det bildar inte så många ljudvågor. Men när du rör stämgaffeln på lådan så vibrerar också lådan som träffar mer luftmolekyler vilket bildar mer ljudvågor. 

Ljudnivå 

Ljudnivå är hur starkt ljudet är. Ljud mäts i decibel. Ljudnivån blir högre via ljudkällan. Om ett flygplan startar så är ljudnivån hög.